INSTITUTIONEN FÖR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2005-001
 

 

Råsjön, en finnby i Borgsjö socken, Ånge kommun – vegetationsförändringar och markanvändning.

En undersökning baserad på pollenanalys.

 

Jan-Erik Wallin

Miljöarkeologiska laboratoriet

Umeå universitet

 

Bakgrund

Första torpet anlades på sjöns södra sida. Det var Jon Jonsson Pulkkinen som började röja skog för att anlägga odlingsmarker, detta skedde omkring 1618. I cirka 100 år beboddes torpet vid Råsjöns södra strand. År 1716 övergavs torpet på grund av att grödan frös regelbundet. Det nya torpet anlades på sjöns norra strand (uppgifterna sammanställda av Maud Wedin, Borgsjö hembygsförening). I ett samarbetsprojekt mellan Mittuniversitetet Institutionen för humaniora, Ånge kommun, Länsmuseet Västernorrland och Råsjö Intresseförening har arkeologiska utgrävningar genomförts under åren 2003 och 2004 på gårdsområdet för det första torpet på Råsjöns södra strand (Gammelgården). I samband med dessa utgrävningar har även pollenanalyser gjorts. Syftet med pollenanalyserna har varit att utröna vegetationsförändringar samt vilka odlingsväxter som utnyttjades i samband med att man anlade och utnyttjade gården.

 

 

Figur 1 a-d: a) Karta över Råsjön.  b-c) Provtagning med Waardenaar-provtagare. d) torvprofilen. Karta: Borgsjö hembygdsförening,  Foto: Lasse Karlsson/Borgsjö hembygdsförening.

 

 

Metoder

Undersökningslokalen

Undersökningslokalen ligger i Borgsjö socken, Ånge kommun. Finnbyn Råsjö är belägen ca 12 km söder om Ånge samhälle. Torvlagerföljden för analyserna togs från en liten myr ca 150 meter sydöst om utgrävningsplatsen (Figur 1a, E 1491524, N 6908771). Vegetationen på provtagningsmyren består av gles tall-, gran- och björkskog. Myren kan klassas som en sumpskog. Torvprofilen som togs upp var hela 100 cm lång (Figur 1 b-c).

 

Pollenanalys

För pollenanalysen delades torvprofilen upp i 1 cm´s sektioner ur vilka prover skars ut. Totalt 36 pollenprover analyserades mellan nivåerna 10-66 cm. Mellan nivåerna 10-41 cm analyserades varje centimeter. Alla prover behandlades enligt standardmetoden för pollenanrikning beskriven i t.ex. Moore et al. (1991). Återstoden, det koncentrerade pollenmaterialet, färgades med saffraninfärgad glycerin. Antalet räknade pollen från landlevande kärlväxter per analysnivå var ca 800 stycken. Procentvärden i pollendiagrammet beräknades på basen av totalsumman för alla pollen från de landlevande kärlväxterna. Vid identifiering av pollentyperna användes bestämningsnycklar av Beug (1961) och Moore et al. (1991). Nomenklaturen följer Hämet-Ahti et al. (1986). Pollendiagrammen ritades med hjälp av datorprogrammet TILIA.GRAPH av E.C. Grimm.

 

Pollenanalys i åkerterrass

Två prover har analyserats, proverna härrör sig från olika lägen i en åkerterrass. Proverna är tagna i två olika schakt som grävdes i den nedre kanten av åkern inom gårdsplanen (tabell 1).

 

Tabell 1: Åkerterrass, pollenprovernas läge

Mal nr

Fält nr

Fältnamn

Djup under torven (m)

Schaktets kordinater

03-0083:0001

P2

Östra åkerschaktet

0.15-0.20

X6921070,Y1491469

03-0083:0002

P4

Västra åkerschaktet

0.20-0.24

X6921098,Y1491463

 

Kolpartiklar

I samband med pollenanalysen har även andelen kolpartiklar (>25 micrometer) räknats. Detta för att få en bild av förekomsten av naturliga skogsbränder och av människan orsakade bränder (röjningsbränning eller svedjebruk).

 

Datering

En nivå, 32 cm, har daterats med hjälp av C-14 metoden. C-14 analyserna har utförts vid Ångström laboratoriet, Uppsala universitet. Valet av dateringsnivå skedde efter det att pollenanalyserna gjorts och med analysresultaten som utgångspunkt.

 

Tabell 2: Datering, Råsjön

 

Djup under torvytan

Labnummer

Material

C-14 ålder BP

 Ålder (kalibrerad)

1

32:      31-32 cm

Ua-23 713

Makrofossil, ved från ljungväxt

  210 ±40

    A.D. 1630-1820   

 


 

 

Resultat och Diskussion

Pollenanalysen

Vegetationsutveckligen som beskrivs i pollendiagrammet från Gammelgården, Råsjön har indelats i fyra olika perioder (Figur 2 ).

 

Period A:  Naturskog

Skogen domineras av gran och tall med inslag av björk. Al förekom sparsamt. Andelen kolpartiklar är lågt under perioden, vilket visar att några större bränder inte har förekommit på lokalen innan människan kom in i bilden.

 

Period B: De första spåren av mänskligt utnyttjande

Vid 40 cm’s nivån ökar andelen kolpartiklar. Här ökar även andelen växtarter som gynnas av människans aktiviteter, såsom gräs, en, ljung samt endel örter. Under perioden förekommer även pollen från sädesslaget råg. Andelen granpollen minskar från ca 40 procent till dryga 20 procent. Sammantaget visar tecknen att man har bränt på lokalen, i förta hand grandominerade bestånd. Även odling av råg har förekommit.

 

Period C: Odlings- och beteslandskap

Det mänskliga inflytandet blir mera påtaglig under denna period. Andelen kolpartiklar ökar från låga procenthalter till 5-10 procent. Andelen granpollen minskar ytterligare och andelen är under perioden mellan 10-20 procent. Att ett odlings- och beteslandskap bildas kan avläsas i mycket tydliga förändringar i vegetationen. Pollen från betesgynnade växter börjar förekomma eller ökar i andel, såsom ljung, en, gräs, starr, klockväxter, mållor, korgblommiga växter, groblad, flockblomstriga växter och smörblommor. Att odling förekommer på lokalen visar förekomsten av både råg och korn pollen samt att pollen från odlingsindikerande växter förekommer, här gråbo, syror, nejlikväxter, brännässla.

 

Det finns en tydlig tidsmässig skillnad i vilka sädesslag som odlades. I en initial fas odlades i första hand råg. Här finner vi även de högsta andelarna av kolpartiklar. Med största sannolikhet utnyttjades svedjebruk. Rågodlingen pågick i 20-30 år. Vid nivån 28 cm minskar andelen rågpollen medan andelen kornpollen ökar. Med andra ord har gården utvecklats så pass att fasta odlingsytor har anlaggts samt att kreaturen ger så mycket gödsel att korn odling på gödslade åkerytor är möjlig. Pollenanalys från en åkerterrass inom gårdsområdet visar på mycket höga halter av pollen från sädesslaget korn ( 25-33 % kornpollen jämfört med 2 % rågpollen, Wallin J-E 2004, Tabell 3).

 

En datering har gjorts från nivån 32 cm. Vid denna nivå sker en påtaglig ökning av indikationerna av både odling och bete. Resultatet gav en datering på 1630-1820 AD (kalibrerad ålder, tabell 2). Tyvärr ger C-14 metoden i detta tidsintervall en ej tillfredställande åldersbestämning. Dateringen ger endast en bekräftelse att pollenproverna är från rätt tidsperiod. Skrivna historiska uppgifter såsom torpebrev, skattelängder ger en bättre bild av det tidsmässiga spannet. En möjlighet vid Gammelgården, Råsjön är att ta en borrkärna ur den stora tallen som finns inom gårdsområdet (tallar i norrland kan vara flera hundra år gamla, dendrokronologi). Genom mätning av årsringsbredd och räkning av antalet årsringar kan man få en bild av hur gammal tallen är samt under vilka förhållanden tallen har vuxit. En uppröjning och gödsling i tallens omgivning ger en klar signal i tallen’s årsringstjocklek (tallen växer fortare i en miljö med bättre näringsförhållanden). Förutsatt att tallen är tillräkligt gammal kan en analys av en borrkärna ge tidsmässigt, en mera detaljerad bild av den mänskliga nyttjandet på lokalen.

 

Period D: Nyttjandet minskar och området börjar växa igen

Enligt historiska källor övergavs torpet, Gammelgården, 1716 på grund av att grödan frös regelbundet. Enligt samma källor flyttade man till Råsjöns norra strand. I pollendiagrammet kan man se vid 16 cm’s nivån en tydlig nedgång i andelen pollen från både betes- och odlingsgynnade växter. Om denna nivå representerar början av 1700-talet är omöjligt att säga. Mera sannolikt är att man utnyttjade de befintliga åkrarna inom gårdsplanen, även om man flyttat till andra sidan av sjön. Datering med C-14 metoden är här omöjligt på grund av att metoden inte kan utnyttjas mellan tidsperioden 1650 till nutid, se även diskussionen under Period C. När betes- och odlingsintensiteten minskar börjar området att växa igen. Vilket kan ses genom att andelen pollen från björk, gran och tall ökar. Odlingsverksamheten upphör helt men lokalen utnyttjas troligen för bete ännu under flera årtionden.

 

Slutsatser

Sedan människan började utnyttja markerna vid lokalen har en tydlig vegetationsförändring skett genom att den ursprungliga skogsvegetationen har röjts undan och ersatts av betes- och odlingsgynnade växter. Period B representerar en intial fas i lokalens nyttjande med svaga indikationer på odling och bete. Period C visar en fas med påtaglig mänsklig nyttjande. Initialt röjningsbränning och svedjeodling av råg. Efter några årtionden övergår man att odla sädesslaget korn. Ett välutvecklat odlings- och beteslandskap har bildats. Period D beskriver en fas av tillbakagång. Främst av sädesslagsodling medan betesdriften fortgår, dock med reducerad omfattning.

 

Referenser

Beug, H.J. (1961) Leifaden der Pollenbestimmung fur Mitteleuropa und angrenzende Gebiete. Lief. 1. 63 pp. Stuttgart.

Moore, P.D., Webb, J.A. & Collinson, M.E. (1991) Pollen analysis. Oxford.

Wallin, J.-E. (2004) Pollenanalyser gjorda från en åkerterrass, Råsjön, Borgsjö socken, Ånge kommun. Rapport: Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå universitet


 

 

Tabell 3: Resultat av pollenanalys, åkerterrass, Gammelgården, Råsjön, Borgsjö socken, Ånge kommun. MAL nr. 03-0083 (se tabell 1).

 Andelen pollen/sporer i %. Analys Jan-Erik Wallin

Art/prov nummer

0001

0002

Al

1.5

1.6

Björk

8.6

14.4

Tall

17.2

28.1

Gran

3.3

10.0

Sälg

0.6

 

En

0.9

0.2

Risväxter

0.3

0.5

Ljung

1.5

1.6

Gräs

13.6

8.0

 

 

 

Smörblommor

3.3

1.6

Korgblommiga växter (Rörf.)

0.3

 

Nejlikväxter

6.2

3.9

Brännässla

0.3

 

Måror

0.6

 

Syror

 

0.2

Gråbo

 

0.2

Groblad

 

0.2

Mjölkört

2.4

0.9

Summa jorbruksgynnade växter (exkl. gräs)

13.1

7.0

Råg

2.1

2.5

Korn

32.8

24.7

Vete

0.3

 

Summa odlade växter

35.2

27.2

Älgört

0.3

 

Rosväxter

0.3

 

Halvgräs

2.7

0.4

Summa räknade pollen

338

563

Lummer

10.6

3.8

Ormbunkar

33.3

29.3

Vitmossor

 

0.2

 

Kol

Kol

 

Figur 2: Pollendiagram